Kvartsdamm som hälsorisk

Kvartsdamm som hälsorisk uppmärksammades mycket under 1970-talet, som orsaken bakom silikos. I dag har kvarts nyligen placerats på Arbetsmiljöverkets lista över ämnen som kan orsaka cancer, samtidigt som forskare tittar på tänkbara samband mellan silikos och lungcancer. Ändå är kvarts som arbetsmiljörisk betydligt mindre uppmärksammad i dag.

Kvartsdamm som hälsorisk uppmärksammades mycket under 1970-talet, som orsaken bakom silikos. I dag har kvarts nyligen placerats på Arbetsmiljöverkets lista över ämnen som kan orsaka cancer, samtidigt som forskare tittar på tänkbara samband mellan silikos och lungcancer. Ändå är kvarts som arbetsmiljörisk betydligt mindre uppmärksammad i dag.

– Vi har arbetat med att informera om de här frågorna i 40 år, konstaterar Johann Haberl, VD och grundare av företaget Dustcontrol. I dag vet forskarna mer om riskerna för hälsan, men samtidigt har vaksamheten sjunkit. Nu behöver vi få igång mer information om riskerna med kvartsdamm och hur man kan undvika dem.

 

Bild:Tekniken att suga bort kvartsdammet direkt vid källan utvecklades vid Dustcontrol under 1970-talet och har bidragit till att silikos nästan helt kunnat undvikas inom byggindustrin. Nu har dock vaksamheten sjunkit, vilket innebär att hälsoriskerna ökar igen.

 Johan Högberg, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska Institutet, KI, arbetar sedan 2011 med att undersöka sambanden mellan silikos och lungcancer. Resultaten hittills tyder på att det kan finnas ett samband.

– Det återstår mycket arbete, både i laboratoriet och med de statistiska analyser som också ingår i projektet. Men de resultat vi sett så här långt tyder på att det kan vara samma mekanismer bakom utvecklandet av silikos och av lungcancer orsakad av kvarts.

Ny byggindustri ger problem

Problemen med att informera om hälsorisker vid kvartsexponering förvärras av att vi i dag har en bygg- och anläggningsbransch som är hårt tidspressad, och där man ofta anlitar underentreprenörer som förflyttar sig snabbt mellan olika arbetsplatser och även mellan olika länder.

– Vi har lagt ner många tusen timmar på att informera om hälsorisker under våra 40 år i branschen, säger Johann Haberl. En stor del av vårt dagliga arbete är att konstruera och anpassa punktutsug för både industrianläggningar och mobila system till byggnadsindustrin. I vårt arbete har vi besökt hundratals företag och arbetsplatser där ett punktutsug varit en förutsättning för fortsatt arbete. I dag finns det en stor osäkerhet angående hälsorisker framför allt inom bygg och anläggning. Vi skulle gärna se ett bredare arbete för att informera om riskerna med kvartsdamm.

Mycket kunskap men för lite spridning

Även om vaksamheten mot kvartsdamm kan ha sjunkit, så har kunskaperna bland forskare samtidigt ökat. IARC, International Agency for research on cancer, klassade kvarts som en cancerrisk redan 1997. IVL publicerade en rapport om åtgärder mot damm på byggarbetsplatser sommaren 2008. Där pekar man bland annat just på riskerna med en pressad situation på byggarbetsplatser, och menar även att den höga andelen ROT, renovering och tillbyggnad, kan innebära större dammexponering för många byggnadsarbetare.

I IVL:s rapport framhålls även att ny och mer lättrörlig utrustning behövs. Det håller Johann Haberl med om, men betonar att man inte ska göra avkall vad gäller ett bra sug eller användande av ett högeffektivt partikelfilter, HEPA-filter.

– Dustcontrol har fokuserat mycket på mobil teknik för att underlätta användning främst inom byggindustrin. Vi är mycket medvetna om hur tidspressad man ofta är inom den sektorn, och hur avgörande det är att teknik är lätt att använda. Inte minst gäller detta teknik för bättre arbetsmiljö, men på det området är kunskaperna väldigt varierande inom byggindustrin. Hos många företag finns skyddsfrågorna med i det dagliga arbetet; man ser till att rätt teknik finns tillgänglig och att den används. Men nivån på kunskaper och praktiskt skyddsarbete kan skilja mycket mellan olika företag.

Kvartsdamm missas som orsak till lungcancer

Efter IVL:s rapport 2008 gick diskussionerna vidare, och 2011 skrev Johan Högberg och hans kollegor en kunskapsöversikt om cancerriskerna med kvartsdamm, på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Slutsatsen i denna var att kvarts borde sättas upp på Arbetsmiljöverkets lista över cancerframkallande ämnen, vilket också skedde. I januari 2012 fick forskarna vid KI ett anslag på drygt tre miljoner kronor från försäkringsbolaget AFA för att från en ny infallsvinkel utreda sambandet mellan kvartsdamm, silikos och lungcancer. Detta projekt har ännu knappt pågått ett halvår, men resultaten tyder alltså på att det finns ett orsakssamband. Kvartsdamm på arbetsplatserna kan vara en viktig orsak bakom lungcancer.

– En del av detta projekt består också i att undersöka hur många cancerfall som identifierats av läkarna. Tidigare undersökningar tyder på att läkarna ofta missar en tänkbar koppling mellan lungcancer och kvartsdamm. Detta beror bland annat på att denna form av lungcancer inte ser annorlunda ut än lungcancer med annan bakgrund, till skillnad från till exempel cancer orsakad av asbest som är lätt att känna igen.

Johann Haberl välkomnar naturligtvis den nya forskningen, även om den ytterligare ökar hans frustration över bristen på spridning av kunskapen inom framför allt byggbranschen, men även till arbetsplatser inom till exempel industriproduktion och laboratorier.

– När man arbetat med den här tekniken i 40 år kan det inte undvikas att man blir väldigt engagerad i arbetsmiljöfrågor. Nu hoppas jag att myndigheter, försäkringsbolag och andra intressenter kan ena sig i arbetet med att få ut information och kunskap till arbetsplatser och byggföretag. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågor som denna tas med på rätt sätt vid upphandlingar, det är en nyckelfråga. Riskerna går att hantera, om alla känner till dem och vet hur de kan undvikas.

Johan Högberg är också inställd på att öka kunskaperna, med utgångspunkt från den forskning han nu arbetar med.